Skador, rehabilitering & återhämtning

Armbrytning är en styrkesport där man främst använder sig av så kallad statisk styrka i kombination med strukturell styrka dvs ligament och skelett. Det sistnämnda beror på att många av de vinklar man använder i Armbrytning inte sker i den naturliga ledriktningen, främst när det kommer till armbågsleden. Överarmsbenet utsätts också för ett mycket stort vridmoment pga det ”sidtryck” som används vid Armbrytning. Det här gör att man efterhand som man tränar armbrytning utvecklar ett betydligt kraftigare skelett i bl a överarmsbenet, men även i underarm och hand. Därav att erfarna armbrytare extremt sällan råkar ut för överarmsbrott.
Statisk träning utsätter senorna för hög belastning, mycket högre än vid vanlig dynamisk träning. Det är också orsaken till att Armbrytare oftare får skador i senorna snarare än i musklerna. Det är också huvudanledningen till att man inte kan träna Armbrytning lika ofta som t ex styrketräning. Det vanligaste och mest hälsosamma i längden, är att träna Armbrytning ett pass per vecka alternativt att periodisera träningen, där man medvetet tränar mer frekvent under ett antal veckor för att därefter ”vila” från armbrytningen och fokusera på återhämtningen. Det finns dock lika många teorier om vad som anses ”bäst” som det finns armbrytare. Det viktigaste som ny inom sporten är att försöka bilda sig en uppfattning från flera håll (inte låsa sig vid vad t ex en känd armbrytares åsikter är om vad som är ”rätt” sätt att träna på), träna smart och begränsa träningen utifrån sin erfarenhet. Dvs ju nyare du är inom sporten, desto kortare pass. Allt eftersom som du stärker upp allting och lär dig mer, så kan du öka på passlängden.

Här kommer ett par väldigt informativa videos som går igenom hur senor fungerar och framförallt dess läkning. Det här är i högsta grad en avgörande kunskap för de som tränar armbrytning, då förståelsen för läknings- och återhämtningsprocessen av senorna är avgörande för hur man bör lägga upp träningen och för förståelsen över hur avgörande rehabiliteringen mellan träningarna är. Även om du inte i klinisk bemärkelse blir skadad när du tränar armbrytning, så är ändå den nedbrytning och de mikroskador som sker vid armbrytarträning av samma karaktär som vid en fullskalig skada. Den fysiologiska effekten och efterföljderna är alltså densamma och läkningsprocessen följer samma mönster och tidsramar som vid en ”riktig” skada.

De som nyligen börjat träna armbrytning eller inte har hållit på så länge, kommer snabbt att få känna på att Armbrytning belastar senor. Det första halvåret/året brukar innebära att man får känna på den bland armbrytare välkända ”tandvärken”. ”Tandvärk” är en typ av träningsvärk som bara uppstår vid överbelastning och mikroskador av senorna i anslutning till infästningen i skelettet. Har man aldrig haft ”tandvärk”, då vet man inte vad det är och kan heller inte föreställa sig hur det känns. All annan träningsvärk man någonsin upplevt, känns som rena lyxvärken jämfört med tandvärk.
Även erfarna armbrytare kan återfå ”tandvärk”, men det brukar oftast bero på antingen medveten överträning eller omedveten sådan. Det hör dock inte till vanligheterna när man tränat mer än 3-5 år. En annan orsak kan vara ett tecken på att man är på väg att bli skadad eller redan har en skada som man fortsätter att nöta på.