» Här kommer en informativ video för dig som inte tidigare tävlat eller för dig som har tävlat men som vill få lite tips på hur du kan förbereda dig bättre inför att tävla igen.

» Här kommer en informativ video som visar hur man använder Armbrytningsremmar.
Du kan också hitta en ”steg för steg”-guide » här «.

» En genomgång i de praktiska bitarna i tävlandet

Innehåll
– Teknik
– Regler
– Referenser
– Externa länkar

Teknik
Armbrytning är en sport som kombinerar styrka, teknik, snabbhet och taktik. När det gäller styrka, så handlar armbrytning främst om statisk styrka med vissa dynamiska moment. Utövarna behöver alltså träna upp förmågan att ”låsa” armen i ett läge för att sedan bryta ned motståndaren. De dynamiska momenten utgörs främst av rörelser i handled (flexion/extension/radial deviation/ulnar deviation) och underarmar (pronation/supination). Den statiska styrkan som krävs, gör att många som styrketränat blir förvånade över hur svaga de är i just armbrytning.

När man utövar armbrytning i tävlingssammanhang så använder man ett speciellt armbrytarbord, där själva armbrytningen sker stående, vilket numera är standard. Borden följer mått som fastställts av det internationella förbund som tävlingsarrangören tillhör. I Sveriges fall, så innebär det att man följer de regler som fastställts av IFA (1).
Undantaget från stående armbrytning är Parasport-tävlingar (för funktionshindrade – eng. Disabled), där sittande bord ibland används. Detta avgörs av vilket fysiskt handikapp de utövande har samt vilken klass de tävlar i.
Det finns dock andra förbund och ligor som använder sig av andra mått & specifikationer för Armbrytarbord. Exempelvis World Armwrestling League (WAL) (2), där helt andra dimensioner på t.ex. armbågskuddar används. Där har man valt att förlänga kuddarna ca 5 cm i riktning mot de tävlande, vilket ger både fördelar och nackdelar beroende på brytstil och hur väl man utnyttjar de längre kuddarna.

Vid tävlingsbordet så sätter motståndarna ner armbågen (på den tävlande armen) på en s.k. armbågsplatta på bordet. De greppar sedan tag i varandras händer med den tävlande armen med s.k. tum-fattning. Med den icketävlande handen greppar de tävlande tag runt ett speciellt handtag som finns på vardera sidan av bordet. De tävlande måste under hela matchen hålla i detta handtag.
Tävlingsmatcher döms alltid av två stycken domare som har till uppgift att kontrollera att allt går rätt till från startögonblicket till dess att någon av de tävlande vunnit matchen. Den ena domaren är huvuddomare vid bordet och den andra assisterande. Huvuddomaren har som uppgift att rent fysiskt både kontrollera samt rätta till de tävlandes uppgreppning samt position vid bordet inför starten. Den assisterande domaren har som uppgift att genom diverse handgester och muntligen, ge huvuddomaren information om hur de tävlandes startposition ser ut från den motsatta sidan av bordet, som huvuddomaren inte kan se. När huvuddomaren bedömer att alla regler efterlevs, så startar domaren matchen med att säga orden: ”Ready” och därefter ”Go”.
De tävlande ska då försöka få ner motståndarens hand, fingrar eller handled ned till nedslagskudden eller till den nivå där nedslagskudden befinner sig. D.v.s. den tävlande som vinner behöver alltså inte nudda kudden med motståndarens hand, fingrar eller handled, utan det räcker med att den förlorandes hand, fingrar eller den naturliga handledslinjen kommer ned till samma höjdnivå som nedslagskudden har.

Man står alltså upp och bryter (undantaget vissa Parasport-klasser enligt ovan). Deltagarna har möjlighet att begära att få stå på en pall (alt. en upphöjbar ramp som finns som tillval till tävlingsbord). Denna möjlighet har alla deltagare, men används mestadels av personer som pga av sin längd önskar få en bättre höjd på bordet.
Handlederna ska vara raka vid start, men efter domaren givit signal om att matchen ska börja, så får man böja på handleden så mycket man vill & kan. När man sedan bryter så bryter man med hela kroppen, vilket betyder att överkroppen ska följa med när man bryter. Armen ska också vara nära kroppen eftersom man får mer kraft (hävstångseffekten). Man ska bryta diagonalt mot sin egen axel och inte sidledes, vilket betyder att om man bryter med höger arm så ska man bryta mot vänster axel. Det gör att motståndarens arm blir utsträckt och får svårt att hålla emot.
När en hand eller en del av handen nuddar eller kommer i samma höjd som nedslagskudden så är matchen slut. Det finns alltså fyra kuddar på bordet. En nedslagskudde på vardera sidan om bordet samt varsin armbågskudde, där de tävlande har sin armbåge placerad under hela matchen. Dessa kuddar är flyttbara och ändras beroende på vilken arm som ska användas av de tävlande.

Regler
Det finns många regler att ta hänsyn till i tävlingssammanhang, t.ex. ska de tävlande ha raka handleder vid start, axlarna ska vara parallella med bordet vid startögonblicket och tumfingerknogarna ska vara synliga mm. Alla dessa regler finns specificerade i reglerna för det förbund man tävlar inom och uppdateras med jämna mellanrum.

De tävlande ska alltid lyssna på domaren. Gör man inte det kan man tilldelas en varning eller foul. Om någon av de tävlande bryter mot någon regel innan start eller efter start, så kan domaren utdöma både varning och foul. Foul är den starkare disciplinära åtgärden och två stycken fouls innebär att den tävlande förlorat matchen.
Kan de tävlande inte komma överens om ett grepp innan starten så blir det domarens grepp. Om någon av de tävlande rör sig under domarens grepp så tilldelas man en foul, detsamma gäller vid tjuvstart (som i normala fall endast ger en varning).
Handen på den icketävlande armen ska alltid ha kontakt med handtaget som finns på vardera sida om bordet för de tävlande. Om någon av de tävlande släpper taget om handtaget, så erhåller man först en tillsägelse och om man inte direkt tar tag i handtaget alternativt släpper det igen efter att ha tagit tag, så utdöms en foul. De tävlande får under pågående match röra sina armbågar fritt på armbågskudden. Men om någon av de tävlande lyfter armbågen från kudden eller flyttar armbågen utanför ”kudd-ramen”, så utdöms foul.
På de flesta tävlingar både på nationell och internationell nivå, så används ett system som kallas ”Double Elimination”. D.v.s. om en tävlande har förlorat en match, så har man fortfarande chansen att ta sig till final i en s.k. förlorar-pool. Förlorar man däremot en andra match, så är man ute ur tävlingen.
Det är också vanligt med supermatch-format som ofta körs med 6 ronder, där det vid lika poängställning körs en 7:e avgörande rond. Bäst av 3 eller bäst av 5 är också vanligt förekommande. Det varierar alltså mellan olika tävlingar och olika ligor.

Referenser
1. ^ IFA:s Officiella regler & Viktklasser
2. ^ World Armwrestling League

Externa länkar
Svenska Armsportförbundet (SAF)
International Federation of Armwrestling (IFA)